Anhöriga har rätt till stöd

Du som är anhörig har enligt lag rätt att få stöd från din kommun. Men hur stödet ser ut i praktiken skiljer åt mellan olika kommuner, och det finns mer specialanpassat stöd om man vårdar en äldre anhörig än om man vårdar en anhörig med psykisk ohälsa.

Att stötta en närstående som är funktionsnedsatt, psykiskt sjuk eller behöver hjälp på grund av hög ålder kan vara både tidskrävande och psykiskt påfrestande. Därför finns det i socialtjänstlagen fastslaget att kommunerna ska underlätta de anhörigas situation fysiskt, psykiskt och socialt.

– Även om man är anhörig ska man kunna fortsätta med sitt eget arbete, säger Anett Karlsson, organisationsombudsman på Anhörigas Riksförbund.

Sämre anhörigstöd för dem med psykisk ohälsa
Behovet av stöd ser förstås olika ut om man lever med en dement partner, om man har ett vuxet barn som missbrukar eller om man har en psykiskt sjuk förälder. Med tanke på hur mycket behoven skiljer sig åt är det inte helt enkelt för kommunen att organisera sitt anhörigstöd. I sin kartläggning ”Anhörigperspektiv – en möjlighet till utveckling” skriver Anhörigas Riksförbund att det i större kommuner finns utrymme att specialisera sig mot olika målgrupper, medan det i mindre kommuner inte finns samma möjligheter för en sådan uppdelning.

– Vårt intryck är att det finns ett mindre utbud av stöd till anhöriga som vårdar någon med psykisk ohälsa än till dem som vårdar någon som är äldre, säger Anett Karlsson.

Men vad är det för stöd den anhöriga kan få från kommunen? Det kan dels vara sådant som riktar sig direkt till den anhörige, som stödsamtal, utbildning och må-bra-aktiviteter. Det kan också röra ett indirekt stöd till den anhörige genom att de erbjuds avlastning i hemmet eller att den person som de vårdar erbjuds dagverksamhet eller korttidsboende.

Många okunniga om rätten till stöd
Kartläggningen som Anhörigas Riksförbund gjort visar att antalet medarbetare i kommunerna som har ett direkt uppdrag att arbeta med stöd till anhöriga minskat i antal. Det kommunala anhörigstödet är fortfarande relativt okänt – bara 31 procent av de som är anhöriga känner till att stödet finns. Men det finns också positiva tendenser. 2018 var det dubbelt så många anhöriga, 16,3 procent, som fick anhörigstöd jämfört med 7 procent 2011.

Psykosocialt stöd i form av samtal och utbildning kräver vanligtvis inget biståndsbeslut, men för andra insatser som till exempel avlösningsstöd kan det krävas mer formalia. Hur upplägget ser ut varierar från kommun till kommun, och det finns också skillnader i om man behöver betala för avlösning eller inte. De flesta kommuner erbjuder ett visst antal kostnadsfria avlösningstimmar i månaden, men inte alla.

– Mitt råd till dig som anhörig är att ta reda på vad som gäller i din kommun så tidigt som möjligt, säger Anett Karlsson. Hamnar du i ett läge där orken tar slut är det så mycket lättare att söka hjälp om du redan har ett namn och telefonnummer till den du ska kontakta för att få stöd.

Text: Elin Olaisson

Den här artikeln har publicerats i vår medlemstidning Nytt om OCD. Vill du läsa alla artiklar i tidningen? Bli medlem hos oss så får du vår tidning hem i brevlådan.